Huvudvärk kan vara ett bisymptom till olika sjukdomstillstånd eller en effekt av alkohol/droger eller läkemedel. Det vanligaste är dock att huvudvärken är ett ”eget” problem och inte följden av sjukdom eller förgiftning. Det betyder att om du har en ”ny” huvudvärk som uppstått i samband med trauma (smäll mot huvudet) eller som debuterat ihop med andra symptom såsom feber, trötthet eller allmänpåverkan så ska du direkt söka vård för detta. 
I annat fall är det bra om man försöker ringa in sina symptom lite mer precist än bara ”ont i huvudet”.

– Gör det ont hela tiden, eller bara ibland?

– Gör det ont i ”hela” huvudet eller på ett speciellt ställe?

– Gör det ont på båda sidor eller bara ena sidan av huvudet?

– Är smärtan skarp eller dov?

– Är känslan tryckande, skärande, pulserande eller bultande?

– Kommer huvudvärken ihop med andra symptom såsom illamående, ljuskänslighet eller synfältspåverkan?

Svaren på den här typen av frågor kommer spela en viss roll för hur man kan kategorisera sin huvudvärk och därmed lättast hitta sätt att hantera den.   

Själva smärtan finns det dock ingen riktigt bra förklaring till, framförallt ingen ”yttre” förklaring (såsom spända muskler). Det man har kunnat se är en förändrad känslighet i nervbanor som förmedlar nociceptiv trafik och som slarvigt kan översättas till ökad ”smärtkänslighet”. Det finns alltså en komponent av överkänslighet eller förhöjd retbarhet i nervsystemet, vilket inte är unikt för spänningshuvudvärk utan gemensamt för en lång rad olika smärttillstånd inklusive fibromyalgi, IBS och kronisk ländryggssmärta.

Även om fysiologin är både snårig och otydlig kring den här typen av huvudvärk så är de praktiska implikationerna relativt väl kartlagda. Det finns ett starkt samband mellan huvudvärk av spänningstyp och stress.

Alla typer av stress, både fysiska, kognitiva, sociala och emotionella variabler spelar roll här och det finns en tydlig koppling till störd sömn. Det betyder också att det viktigaste man kan göra för att hantera den här typen av huvudvärk är att minska eller bli bättre på att hantera olika stressorer i livet.  

Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom. Symptomen kommer i anfall, vilket betyder att huvudvärken alltid släpper, men man kan inte kan ”ta bort” själva tendensen att få sådana anfall. Det går dock att arbeta med faktorer som påverkar hur ofta de kommer, samt hur svåra och långa anfall man får.

Till skillnad från HST är huvudvärken vid migrän normalt ensidig, tydligt definierad i ett avgränsat område, med stark smärta av pulserande eller bultande karaktär. Den utvecklas relativt hastigt som ett övergående anfall under ca 4-72 timmar. Det är vanligt att samtidigt må illa eller kräkas, samt bli känslig för ljus (fotofobi) och ljud (fonofobi). 

En del av de som lider av migrän (ca 30%) har också så kallade aurasymptom, vilket innebär att huvudvärken föregås av en ca 20 min lång fas med sensoriska symptom. Det vanligaste är ljusfenomen, att man ser blixtar eller att en del av synfältet försvinner, men det förekommer också mer läskiga symptom såsom känselfenomen eller förvrängd kroppsuppfattning.

Det är mycket av migränsjukdomens patofysiologi som fortfarande är okänt, men vi vet att smärtan kommer från blodkärl i hjärnhinnorna och är kopplade till rena neurologiska mekanismer. En överkänslighet eller ett överdrivet processande av information från sinnesorganen verkar vara den gemensamma drivande faktorn.

Det betyder att om DU har migrän så är det viktigt att förhålla sig till mängden sensorisk stimulering man utsätter sig för inom en viss tidsrymd. Den spontana självbehandlingsstrategin under ett anfall är att stänga in sig i ett mörkt och tyst rum och lägga sig ner med hink bredvid huvudet (för eventuella kräkningar).

Istället för att vänta på att det går så långt är det många som kan lära sig förebygga anfall genom att planera livet så att man undviker intensiva intrycksmiljöer och/eller återhämtar sig mellan sådana sammanhang. Det är exempelvis inte idealiskt att gå på karneval på dagen och sedan åka direkt till ett disco om man lider av migrän. Genom att planera in dagar och stunder med minde intryck, vistelse i naturliga (skogar och parker) och bekanta (hemmet) miljöer, utan störningar (buller, musik, trafik) kan man undvika att systemet pressas till gränsen för ett migränanfall.  

Det finns intressant nog en typ av relativt vanlig huvudvärk som går att reproducera ifrån nacken och som ofta förläggs i samma område som typisk cervikogen huvudvärk, men som per definition inte hör till den här kategorin, vilket förklaras närmare under den sista rubriken i den här texten.  

Cervikogen huvudvärk är distinkt, skarp och i regel ganska intensiv smärta på ena sidan av huvudet i ett tydligt mönster från nacke/bakhuvud som sträcker sig över sidan av huvudet och fram mot det ena ögat. För att betraktas som ”äkta” cervikogen huvudvärk ska kopplingen till nacken vara uttalad, så att huvudvärken är kopplad till huvudrörelser eller positioner, samtidigt som eventuell nacksmärta ska vara mindre besvärande än huvudvärken. Det är också vanligt med nedsatt rörelseförmåga i nacken.

Den här typen av smärta (oavsett plats i kroppen) som triggas i en anatomisk struktur, men upplevs på en annan plats kallas för refererad smärta. Den vanligaste refererade smärtan kommer från muskler och även huvudvärk som refereras från muskler kring nacke/skuldra/hals är vanlig, men betraktas inte som cervikogen huvudvärk.
Av hävd anses smärta i huvudet som uppstår från förändringar i nackens översta facettleder och intervertebralledsdiskar tillhöra diagnosen cervikogen huvudvärk, medan den mer vanliga refererade smärtan från muskler faller utanför klassifikationen.  

Den sista kategorin som tas upp här är mer språkligt tvetydig. Begreppet som sådant saknar samma konsensus som de övriga och är inte heller ett egentligt namn på en huvudvärksform. Myofasciellt smärtsyndrom (MFSS) är ett samlingsnamn för smärta kopplad till myofasciella triggerpunkter.   

Den största källan till tvetydighet ligger i att det saknas tydliga och accepterade definitioner av vad just myofasciella triggerpunkter är för något. Det är ämnet för en betydligt mer omfattande text än den här, men för sammanhangets skull är det viktigt att landa i en minsta gemensam nämnare.

Oavsett de olika hypoteser som lagts fram kring triggerpunktens fysiologi, så är det tydligt att smärta kan uppstå i väl avgränsade delar av muskler (stråk eller ”punkter”) utan att muskeln är skadad (ruptur/kontusion). Dessa ömma stråk eller punkter kan också ge smärta i förutsägbara mönster långt ifrån själva källan (refererad smärta). Den här typen av refererad muskelsmärta, som vi för enkelhetens skull väljer att kalla myofasciellt smärtsyndrom kan också förläggas till huvudet.

Detta är en relativt vanlig anledning till huvudvärk och till skillnad från alla de andra huvudvärksformerna tenderar den att kunna uppstå tillfälligt och försvinna (spontant eller efter behandling) utan att bli kronisk eller episodiskt återkommande. 

Alla kan drabbas av tillfällig huvudvärk men de flesta som lider av lite mer besvärande spänningshuvudvärk, eller migrän (eller cervikogen huvudvärk) har mer eller mindre huvudvärk i perioder under större delen av livet. Det innebär att man får sträva efter att minska mängden och svårigheten på huvudvärken snarare än att ”bota” den. När det gäller refererad muskelsmärta som ger huvudvärk så är det dock fullt realistiskt att den försvinner och kanske aldrig mer kommer tillbaka.

Hur vet jag om detta gäller mig? Om du inte är van vid att alltid ha huvudvärk till och ifrån, eller om du mer nyligen (veckor/månader) har fått en ovanligt specifik huvudvärk som håller i sig, särskilt efter en tillfällig period av mer stress, så är det fullt möjligt att du tillhör den här kategorin.
Eftersom just ”ny” huvudvärk också kan vara tecken på mer allvarliga tillstånd är det dock bra att vara vaksam på allmäntillståndet och söka vård direkt om den nya huvudvärken eskalerar och/eller följs av andra symptom (feber, trötthet, yrsel eller neurologiska symptom som känselbortfall, svaghet eller påverkan på normala sinnesfunktioner).