Ländryggssmärta är ett av de absolut vanligaste smärttillstånden både i Sverige och i resten av världen. Trots att det är så vanligt förekommande och trots att det för med sig enorma sammhällskostnader så är den underliggande fysiologin
i stor utsträckning okänd.
Det finns många myter om ländryggssmärta (se gärna texten ”myter om kroppen” här på inteont.nu) och det är vanligt med grova förenklingar. Men trots att det är ett komplext fenomen så finns det en hel del som ändå redan är kartlagt.
Vad betyder det att ”mycket av fysiologin bakom ländryggssmärta är okänd?” Det betyder i det här fallet att de allra flesta fall av ländryggssmärta (~90%) inte beror på en känd skada eller sjukdom. Man kan ju ha en fraktur i ryggen eller en reumatisk sjukdom såsom pelvospondylit. Men den överväldigande majoriteten av all ländryggssmärta kan alltså inte förklaras genom den typen av skador och sjukdomar. Istället kategoriseras smärtan då som idiopatisk (”okänd orsak”).
Det är inte helt och hållet sant att orsaken är okänd, eftersom vi vet ganska mycket om olika riskfaktorer för att utveckla ländryggssmärta, men den viktigaste poängen är att det saknas en känd nociceptiv källa till smärtan. Det betyder att det inte finns någon känd kartlagd förändring i besvärsområdet som irriterar nerverna där.
Det här upplevs ofta som förvånande hos de som hör det för första gången eftersom det finns en outsinlig mängd förklaringar av ländryggssmärta ute bland allmänheten och på internet (återigen – läs mer om myter). De allra flesta sådana är dock ogrundade hypoteser eller rent av rena lögner där motsatsen redan är bevisad.
Det finns vissa potentiellt rimliga (och vanliga!) förklaringar i form av exempelvis facettledsartros eller diskbråck. Problemet med sådana radiologiska förändringar (det man ser med bilddiagnostik/röntgen) är att de korrelerar väldigt dåligt med smärta. Det känns som att det borde göra ont om man har mindre broskytor eller buktande diskar, men allt som oftast gör det inte det. Sådana förändringar är nämligen mycket vanliga bland besvärsfria individer 1.
Inte heller andra vanliga idéer om ländryggssmärta såsom att ryggen är sned, att man har benlängsskillnad, att ryggen (eller magen) är svag, att man har dålig hållning eller fel lyftteknik och så vidare stämmer med vetenskapen på området 2,3,4,5. Det råkar bara vara enkla förklaringar för människor att ta till sig och därför överlever de trots gedigen motbevisning.
Varför får man då ont i ryggen?
I motsats till alla ovanstående faktorer som de flesta tror är viktiga för ryggsmärta, så finns det en rad olika faktorer som faktiskt är direkt kopplade till en ökad risk att utveckla ländryggssmärta. Lite förvånande för många är att en av de absolut viktigaste sådana faktorerna är låg socioekonomisk status 6.
Om du som läser det här har ont i ryggen så vänta lite med att bli provocerad av ovanstående stycke. Det är naturligtvis inte så enkelt som att alla längre ner på sammhällsstegen har ont i ryggen och alla högre upp i hierarkierna mår prima. Ländryggssmärta är oerhört utbrett och förekommer i stor utsträckning i alla samhällsklasser över hela världen och drabbar både unga och gamla av båda könen. MEN de faktorer som är tydligast kopplade till ländryggssmärta handlar mer om livsstil och livssituation än om fysiska eller mekaniska förutsättningar i kroppen. Förutom ekonomi och utbildningsnivå är exempelvis övervikt, missbruk, psykologisk stress, sömnstörningar, ångest och depression kopplade till ökad risk att utveckla ländryggssmärta 7,8,9.
Är fysiska faktorer helt ointressanta? Nej inte för akut ländryggssmärta, där alla vet med sig att ryggskott kan komma i samband med snöskottning, trädgårdsarbete eller styrketräning. I de fallen är fysisk belastning relevant, men inte i bemärkelsen att det är ”dåligt” för ryggen. Det är oftast en fråga om att man gör något ovant (såsom att skotta snö när man annars arbetar på kontor), eller tyngre än man är van vid, alternativt att man gör något måttligt utmanande samtidigt som man kämpar med stress/sömnbrist/psykisk ohälsa som gör en extra känslig för den där fysiska utmaningen.
Fysisk belastning kan alltså vara relevant om den är ny, kraftig, eller förekommer i tandem med andra faktorer, men sådan smärta är normalt hastigt övergående. Det som leder till att ryggsmärta blir långvarig har i betydligt högre
utsträckning att göra med psykologiska faktorer, generella hälsofaktorer, vanor, beteenden och livssituation.